Subalternisering och den globala utopin

I urval av Mikela Lundahl

Gayatri Chakravorty Spivak har under de senaste decennierna etablerat sig som en av vår tids viktigaste intellektuella. I sin kritik har hon, utifrån en marxistisk hållning, analyserat globala materiella och kunskapsmässiga maktojämlikheter, men också utmanat koloniala strukturer och mönster inom vänsterns tanketraditioner.

Föreliggande volym samlar, för första gången på svenska, några av de texter som har bidragit till att grundlägga Spivaks ryktbarhet såväl inom en rad akademiska discipliner som i politiska aktivistmiljöer. Från den klassiska ”Kan den subalterna tala?”, som tillhör grundtexterna inom fältet postkoloniala studier, till mer sentida interventioner som ”Översättningens politik” och ”Att situera feminismen”, ges en bred introduktion till flera av de teman i Spivaks kritik som alltjämt engagerar och väcker debatt: blottläggandet av koloniala mönster i teori och praktik, humanvetenskapernas roll, läsandets och översättandets betydelse samt det komplexa och nödvändiga sambandet mellan intellektuellt arbete och politisk aktivism.

I ett längre förord presenterar Mikela Lundahl de valda texterna och ger en översikt över Spivaks arbete i stort. I anslutning till föreliggande antologi har TankeKraft förlag även publicerat Spivaks essä ”Att rätta orätt”.

Innehåll:

– Förord av Gayatri C. Spivak
– Inledning: Att lära av och med Spivak
– Gamla och nya diasporer
– Kvinnor i den transnationella världen
– Den nya invandraren
– Komparativismen omprövad
– Översättningens politik
– Spridda spekulationer om subalternt och folkligt
– Att situera feminismen
– Tre kvinnotexter och en kritik av imperialismen
– Kan den subalterna tala?